Oj, vad jag har fått mycket gjort idag!

Började dagen med att konstatera att Jennie hade feber...som bara steg och steg under dagen. Som mest visade tempen på 40.6 grader. Så hon är inte så jättestark, snuttan. Lite trist att hon missar skolfotograferingen i morgon, men hon säger själv att det inte gör så mycket.

På söndag är det stor loppis i hela Bojsenburg. Alla som vill har fått anmäla sej, och man säljer sina grejor på sin altan eller på gräsmattan utanför. Så jag och Johanna tog en vända uppe på vinden och röjde rejält! Har MASSOR av kläder efter ungarna som inte blivit av att sälja, men nu så kom äntligen tillfället. Så jag har ägnat några timmar till att sortera efter stl och packat i banankartonger.

Sen blir det lite annat smått och gott som vi tänkte försöka kränga iväg.

Bla en sprillans ny cykelkärra, använd bara ett fåtal gånger. Det enda som fattas är fästet som ska sitta på själva cykeln, det försvann när Mickes cykel blev stulen...

Me on the dark side....

Sista dagen på ungarnas sommarlov. Måste säga att den här sommaren gått otroligt fort!

Idag blir det en shoppingtur för Daniel och Jennies räkning, mycket behöver handlas in inför skolstarten...nya regnkläder, stövlar, ryggsäckar, gympakläder osv.

I morgon får alla hålla tummarna stenhårt att solen skiner på eftermiddagen, då jag och M ska på bröllop, utomhus. Funderade över vad jag skulle ta på mej, men hittade på en klänning i garderoben som jag haft på mej vid ett annat bröllop, så den får duga. Ska över till Borlänge i em och kolla om jag hittar en bolerotröja som matchar, ifall det blir kyligt i morgon.

Har börjat förbereda mina pälsbollar inför utställningen i Järbo i september. Isolde och Jumjum blev friserade i förrgår, klippte ner deras långa pälsar riktigt kort, men dom är lika söta för det =) Sen är det Hilda som ska med, men hon behöver ingen pälsvård, bara tassvård.

Önskar alla en trevlig helg!

Sonen sitter och pratar med Darlingen. Daniel säger...

"-Jag tycker du ska ta och flytta hit"

"-Jasså, tycker du det, varför då?", frågar Micke

"-Du gör gott potatismos och har snygga skor, men du har fula kläder...eller föresten, dom svarta t-shirtarna är snygga", säger Daniel.

Igår firade vi våran 15-åring Johanna hela dagen. Började med att jag, Micke och barnen väckte henne och P vid halv nio, med partytutor och skönsång...å paket så klart =)

Släkt och vänner dök upp på dan och det blev tårta i stora lass!

I morse kändes det att hösten är på väg, en helt annan sorts luft...den där kalla och klara. Vill inte! Har pga min utdragna förkylning missat det mesta av sommaren, känner mej blåst på hela juli månad =(

Bara en vecka kvar av sommarlovet för barnen, sen börjar allvaret för dom igen. Johanna börjar 9an, Jennie börjar 2an och Daniel sista året på förskolan.

Känner mej lite såhär just nu...att jag håller på att drunkna i alla jobbiga tankar och mitt dåliga mående...förlåt att jag bara delger en massa skit, men jag känner att jag måste, någonstans, få tala om hur dåligt jag mår.

Jag förstår så innerligt alla dessa tjejer och killar som skär sej, när dom mår dåligt. Hellre ett blödande fysiskt sår en ett blödande sår i själen....ett fysiskt sår läker på några dagar, medans ett psykiskt sår kan ta ett helt liv att läka.

Mår riktigt dåligt...på riktigt alltså.

Vaknade i morse och insåg att hela jävla skiten tagit om. Visserligen inte så mycket hosta, men nu är det bihålorna i stället. Har varit utan lukt och smak i en vecka nu...JAG ORKAR INGET MER!!!!!

Snart 5 veckor av sommaren åt helvete. Inte orkat gjort någonting med mina barn, tycker så synd om dom.

När jag vaknade i morse så fick jag med ens den där känslan jag haft så många gånger förut. Känslan av maktlöshet, desperation, sorg, ångest....

Jag vill inte känna så, det är inte JAG!

Men jag är ändå glad att jag under alla dessa år klarat mej från att ta mediciner mot min depression. Jag lyckas på nåt sätt ändå att kravla mej över kanten på avgrunden, och orkat vidare. Det är jag stolt över!

Idag lyckades jag än en gång kravla mej över kanten, men att sen bli knuffad tillbaka känns väl sådär. Men jag jobbar vidare, i morgon är en annan dag...

Jag älskar såklart mina barn villkorslöst, men Johanna är ändå mitt stora hjärtebarn, efter allt vi gått igenom. Jag blir ofta alldeles varm i mitt mammahjärta när jag ser henne. Hon är för mej det vackraste som finns. Tack Johanna, för att du finns här för mej, och att du är den du är!

Känner att jag måste få skriva av mej lite ord och känslor jag har inom mej.

Ibland känner jag mej som en riktig bitch, som bara tänker på mej själv och ignorerar alla de jag har omkring mej...alla nära och kära. Men just nu mår jag riktigt riktigt dåligt! Mest fysiskt...är inne på 3 veckan nu med den här förbannade hostan, och har dessutom fått en infektion där nere, som jag fått antibiotika för hos farbror doktorn idag.

Men allt detta må dåligt i kroppen, får mej även att må dåligt i själen. Jag är näst intill dödens trött och har absolut ingen ork för någonting. Vårat hem är ett hem i förfall. Dammråttorna växer sej gigantiska i hörnen, tvättberget växer snart ut från badrummet...och mina stackars djur får bara den allra nödvändigaste omsorg som dom behöver...dvs vatten, hö och gräs. Jag får så dåligt samvete för dom pockar verkligen på min uppmärksamhet så fort dom ser mej...men jag orkar bara inte!

Och jag vill inte ha det så här, vill inte må så här....det är inte JAG! Och då får jag lite panik...och ett himla dåligt samvete för allt...och mår ännu sämre...

Men, jag vill ändå dela med mej av min kärlek till några människor som finns i mitt liv...finns där hur sur och grinig jag än är...

Skulle väl vara läge att börja med barnen, men dom är ju självskrivna. Dom är helt underbara när dom märker att mamma mår dåligt. Dom är förvånandsvärt "självgående" och fixar och trixar med det mesta, utan att behöva min hjälp hela tiden...utan jag får en chans att vila.

Nästa person är min fd man Micke. Vi har nu varit skilda i 1 1/2 år, och bor några minuter från varandra. Vi har idag en mycket nära kompisrelation och han ställer alltid upp för mej när jag ber honom...som idag när jag inte orkade åka ner och hämta min medicin...då fixade han det! Han är en toppenpappa till våra barn och en av mina allra bästa vän! Få förunnat att kunna ha en sådan relation till sin exmake ;)

Sist min nuvarande Micke (jag gjorde det enkelt för mej och skaffade en ny partner med samma namn)

Du är mitt livs kärlek, min soulmate. Jag älskar dej mer och mer för varje dag som går, undrar så om det finns något stopp för hur mycket man kan älska/vara kär i en människa???

Vi har snart varit tillsammans i 3 månader och det känns som ett helt liv. Vi saknar varandra redan innan vi skils åt...

Micke, du är mitt liv, min livsglädje!!

Tack för att ni finns i mitt liv, och står ut med min sura min....

Regn och kallt ute...å jag hostar vidare. Idag är det två veckor som jag hållt på såhär. Trodde jag var på bättringsvägen igår, har kunnat sova 2 nätter utan hostmedicin, men i natt satte det fart igen. Ringde VC men dom ville inte skriva ut mer medikamenter. Taskmörtar